Multipappa

...på vår mjölkchokladkladdkaka. =)

• 200g smör
• 4 ägg
• 4 dl socker
• 2 msk kakaopulver
• 2 tsk vaniljsocker
• 2,5dl vetemjöl
• 100g Marabou mjölkchoklad.

Sätt ugnen på 200 grader.

Hacka chokladen i små bitar. Smält smöret, ta av kastrullen det från plattan och blanda i chokladen.

Vispa socker och ägg poröst. Blanda i övriga ingredienser och rör sedan ner det i smeten. Blanda i det smälta smöret och chokladen.

Smöra och bröa en vanlig form och häll ner smeten i formen. Sätt in formen i ugnen 20 minuter. Sänk sedan till 175 grader och låt kakan vara inne ca 10-15 minuter till. Ta ut kakan och låt den svalna. Ett tips om du har en balkong så kan man låta den svalna där nu när det är lite kallare ute än på sommaren.

Avnut med vispad grädde eller äkta gräddvaniljglass.

Smaklig "måltid".  =))

...vad kakan växte på höjden. =)

...blev det istället för traditionell kladdkaka eftersom kakaon nästan var slut. Jisses vad den växer.

I slutet av filmen så säger Freja (till höger) sin systers (Isis, som sitter till vänster). Lyssna noga. =)

Idag så ska Julia på gympa och Tiffany ska visst följa med. Sen ska vi handla lördagsgodis och Julia ska iväg på kalas. Vi andra ska nog bara ta det lugnt och njuta av helgen. Jag har lovat barnen att de ska få skriva önskelistor som vi ska skicka till tomten sen. =)

Nä, nu återgår jag till kaoset. **UNDERBART**

...Fars dag. Blev väckt av min underbara sambo och en av tvillingtjejerna (den andra sov i sängen jämte mig). Fick ett fint paket och kort. Jättemysigt att vakna på det här sättet.



Denna fick jag av Isis och Freja

Mina tre stora barn hade skickat brev till mig med med ett fint kort och lite fin choklad. Det är så härligt att veta att man har de små liven i sitt liv. Känner mig så lycklig bara jag tänker på det.

Hur som helst så var detta ju en jobbehelg som vanligt och det var bara att gå upp och göra sig iordning för jobbet. När jag var på jobbet så ringde jag mina föräldrar och undrade vad de höll på med. Och då menade dom på att de höll på med middan. Och att jag givetvis var välkommen ner på en bit mat. Så jag åkte ner. Köpte med mig en Must till deras Sodastream för pappa är galen i must och jag hade brist på fantasi och tid. Mycket trevligt och god mat var det.

Blev dock lite sent. När jag kom hem så hade Emma och alla barnen redan somnat.

Detta var för övrigt även min och Emmas officiella 2-årsdag. Och jag älskar henne ÄNNU mer för var dag som går.... Lite underligt är det. Folk säger ju att man tröttnar på sin partner lite grann efter första året.... Men det kan jag inte hålla med om. Ju mer jag lär känna Emma desto mer älskar jag henne. Jag är allt lyckligt lottad jag!

Inatt blev det inte mycket sömn. Först var Isis jätteledsen och grät till runt två innan hon somnade. Tror att hon hade ont i magen eller nåt. Sen vaknade Freja klockan 3 och var hungrig och lagom till hon var färdig så vaknade Isis igen och grät till klockan 7 och då ringde ju klockan. Så när jag gick upp så somnade hon igen. Sen var det att köra solo på jobb från öppning till stängning. Gissa om man var trött. Luchen avnjöts (läs: slängdes in full fart) först 18:40 och då på knappa 15 minuter pga allt tryck från kunderna det blev.... De flesta hade nog varit rätt gnälliga vid det här laget.. Men som min kära vän Tobbe säger i sin tidigare kommentar: "-another day in paradise".

Nu väntar sängen... och förhoppningsvis får Isis sova inatt. Och imorgon väntar ytterligare en underbar heldag på jobbet!!!

...citerar min bror. Det ligger ganska mycket i det. Men det är inte alltid att man förstår innebörden av orden.

Vi tar saker och ting för givet. Vi gör detta varje dag, för det har vi alltid gjort. Det är tryggt på nåt sätt att veta att saker och ting blir ungefär som man tänkt sig.

Men underligt nog så gnäller vi över minsta lilla motgång... när barnen tagit den sista mjölken i kylen utan att berätta nåt, när det är kallt ute och vi måste skrapa rutorna på bilen, över att man inte har mer pengar på kontot så att man inte kan köpa den där fullkomligt onödiga men häftiga prylen... Ja, då gnäller vi. Men varför? Är det så illa egentligen? Vi är iallafall friska... eller iallafall hyffsat friska...

Tänk om ni vaknade en dag av att telefonen ringde och ni fick beskedet att ni bara hade en viss tid kvar att leva. Hur skulle ni resonera då? Skulle ni fortfarande gnälla för att mjölken var slut i kylskåpet på morgonen när du skulle äta frukost... Eller skulle du helt enkelt bara vara tacksam att du fick möjligheten att äta en frukost till med dina nära och kära innan allt var över?

Så var tacksamma för det ni har. Det kanske inte verkar som mycket, men det är iallafall NÅT!!! Man brukar säga att vi har vår tid till låns... Snälla, slösa inte bort den på att var gnällig och negativ. Alla har vi våra "dåliga dagar" men de är trots allt vad man gör det till. Låt inte dessa dagarna gå till spillo utan njut av varje sekund du fått låna, för du vet ju trots allt inte hur många fler du får...
 
Just nu är mina tankar hos en väldigt speciell familj för mig. De har betytt väldigt mycket för mig och gör det ännu. Jag hoppas att ni vet att jag finns här för er om ni behöver mig.

Freja håller flaskan själv. Duktig flicka. :) Kan inte förstå så snabbt tiden rinner iväg.